Erik Wallin, Baghitch

Delningsekonomin skapar både möjligheter och utmaningar

Publicerad:
11 maj, 2016

Att köpa en begagnad cykel i Växjö och sedan få hem den till Sundsvall är inte helt lätt. Etablerade transportlösningar fungerar dåligt när privatpersoner handlar av varandra. 

Företaget Baghitch vill därför koppla samman personer som ska köra en viss sträcka med dem som vill få något transporterat samma väg. 

Just nu pågår en debatt om vi absolut måste äga allt vi behöver eller om det går lika bra att dela. Är det verkligen rimligt att ha en egen bil om den bara utnyttjas några få procent av all tid. Eller en borrmaskinen som mest av allt ligger outnyttjad i ett förråd. 

Fenomenet handlar i grunden om att hitta former för ett bättre nyttjande av resurser och är del av en trend som ofta sorteras in under begreppet delningsekonomi. 

Förespråkarna menar att det inte finns något egenvärde i ägandet. Det är snarare tjänsten i sig, dess tillgänglighet och hur den kan användas som vi ska värdesätta. 

Några områden där delning börjar dyka upp är i bilpooler, i form av cyklar att hyra för en mindre penning i våra större städer eller företag som hjälper dig att hyra ut din bostad när du inte behöver den.

Även inom andra branscher har delande så sakta börjat ta fart. Men sannolikhet har vi bara sett en början på den utvecklingen. Ska vi tro affärskonsultföretaget PWC kommer delningsekonomin att omsätta 3 000 miljarder kronor globalt inom tio år.

Ett svenska exempel är företaget Baghitch. Deras affärsidé är att koppla samman personer som behöver skicka något från ena till andra änden av stan, eller någon annan del av landet, med personer eller företag som ska köra samma sträcka.

– Tanken är att personer eller företag som har plats över i bilen ska kunna tjäna några kronor genom att ta med sig det som någon annan vill få transporterat. Förhoppningen är att det ska leda till en ökad handel av begagnade varor. Idag begränsas den i stor utsträckning av att vi inte vill köpa saker som finns mer än några mil bort, säger Erik Wallin som grundade Baghitch 2014. 

Idén till sitt företag fick han för ett par år sedan när han satt i en skåpbil på väg från Stockholm till Göteborg för att köpa en begagnad moped.

– På vägen till Göteborg började jag fundera på att jag att satt ensam i en stor bil med ett helt tomt lastutrymmet. Och att det såg likadant ut i de flesta bilar slängs vägen. Det verkade inte vettigt. 

Väl hemma igen började han ta reda på fakta. Bland annat att var tredje lastbil som rullar på våra vägar har ett tomt flak, att det bara är en enda person i mer än hälften av alla  personbilar och att de sällan har något alls i bagageutrymmet. 

– Plötsligt insåg jag vilken potential det fanns i att gifta ihop människors behov av transporter med den lediga kapaciteten som rullar på våra vägar. Lyckas vi med det skulle det leda till minskad miljöbelastning, både i form av effektivare transporter och en större marknad för alla som vill handla begagnat. 

Sagt och gjort. Under 2014 startade Erik sitt företag och började utveckla en hemsida där personer som vill få något transporterat och de som kan tänka sig göra jobbet kan mötas.

Sedan ett år tillbaka jobbar Erik Wallin heltid med att bygga upp verksamheten. En inte helt lätt uppgift, en av de stora utmaningarna var inledningsvis att få kunder att både hitta och lita på tjänsten. Under de senaste månaderna har det börjat rulla på lite bättre, mycket tack vare att alla transporter nu är försäkrade utan kostnad.

– Vi har fått kämpa för att överbrygga tröskeln av att vara ett oprövat kort. Men nu ser vi att både privatpersoner och professionella aktörer har börjat hitta till oss. 

Kritik finns mot delningsekonomin. En invändning är att den skapar osund konkurrens med etablerade företag, att det gör det lätt att smita från skatt och att de som jobbar inom sektorn ofta tvingas göra det med osäkra villkor vilket i sin tur kan leda till att de hamnar utanför samhällets trygghetssystem.

– Att lösa skattefrågan är viktigt. Därför är vi noga med att vi som företag gör rätt för oss samtidigt som vi uppmanar våra användare att ta upp sina intäkter i sina deklarationer.

Det är dock inte den bästa tänkbara lösningen, menar Erik Wallin. Enligt honom måste både transportbranschen och skattemyndigheten fundera på om det här verkligen är inkomster som ska beskattas. 

– Jag skulle önska att tjänster som utförs genom oss, och generellt inom delningsekonomin, skulle vara skattebefriade upp till en viss gräns. Det är inte rimligt att de som utför några få transporter via vårt företag ska behöva betrakta det som ett regelrätt arbete. Det handlar mer om att de får ett bidrag som täcker en del av bränslekostnaden.

Ett delningsavdrag på upp till 30 000 kronor per år skulle öppna upp för ett ökat resursutnyttjande i samhället, tror Erik Wallin. Men även göra det möjligt för nyanlända personer att börja tjäna pengar. 

Konflikterna mellan traditionella företag och de som verkar inom delningsekonomin är än så länge få. Undantaget är taxibranschen där striden i många länder har varit desto hårdare.

– Vi hoppas att vi inte kommer att få samma konflikt inom transportsektorn. Framförallt eftersom vi erbjuder de etablerade företagen nya affärsmöjligheter, inte minst genom att de nu får en möjlighet att fylla upp tomrum i sina bilar. 

Debatten om delningsekonomin ökar i samma takt som fenomenet uppmärksammas. En av de mer aktiva deltagarna är Anna Felländer, digitaliserings- och framtidsekonom på Swedbank. 

Hon lyfter ofta och gärna fram fördelarna.  Bland annat att den förändrar de ekonomiska drivkrafterna i grunden och att delningsekonomin låga inträdesbarriärer t leder till en demokratisering av entreprenörskapet. Samtidigt pekar hon på att svårig­heterna med att driva in skatter kan leda till en strukturomvandling med besvärliga sociala följder.

– Utvecklingen kan ta olika vägar. Det finns ett scenario med stigande arbetslöshet och låg tillväxt, och ett annat där det skapas fler jobb genom lägre inträdesbarriärer och innovationer som driver tillväxt. Det finns även en risk att lågutbildade ställs utan­för samhället, menar hon.

Även skattemyndigheten varnar för risken att det kommer att bli svårt att kontrollera företag eller personer som tjänar pengar inom delningsekonomin.

– Delningsekonomins långsiktiga effekter för skatteintäkterna hänger både på hur den i sig utvecklas och hur den traditionella marknaden påverkas och förändras. På kort sikt kan vi inte se några större skillnader i beskattningen av affärer utförda inom delningsekonomin eller på traditionellt sätt, men vi kan konstatera att det finns risk för skattefel, säger Rebecca Filis, verksamhetsutvecklare på Skatteverket och ansvarig för en rapport om skatter inom delningsekonomin.

För taxinäringen är de nya företagsformerna mer brännande än inom andra branscher. Inte minst sedan Uber blivit ett globalt begrepp och som på allvar börjat utmana etablerade åkerier. 

– Digitaliseringen och delningsekonomin leder till nya möjligheter. Dessa måste vi ta tillvara, men inte på bekostnad av välfärden eller enskilda individer, eller att konkurrensen mellan olika företag snedvrids, skrev Claudio Skubla från Svenska taxiförbundet nyligen i en debattartikel. 

Enligt honom skulle den typ av delningsavdrag som Erik Wallin på Baghitch föreslår kräva tydliga gränsdragningar. 

– Ska alla jobb med en kollektiv vinning eller en mer effektiv resurshantering ses som jobb inom delningsekonomin? I sådana fall skulle ett delningsavdrag innebära ett generellt avdrag för en mycket stor del av Sveriges löntagare, vilket skulle innebära betydande intäktsbortfall för det offentliga.

Även finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund har pekat på delningsekonomins för- och nackdelar. Enligt honom kan den ge människor möjlighet att konsumera mer hållbart samtidigt som den utmanar konsumentskyddet. 

Regeringen har därför tillsatt en utredning som förhoppningsvis ska bringa lite klarhet i ett antal besvärliga frågor. Utredningen ska vara klar nästa vår. 

Diskussionen om delningsekonomins vara eller inte vara är sannolikt bara i sin linda. För transportbranschen kommer den att vara extra viktig. 

Att Uber precis har stängt ner sin tjänst Uberpop, där privatpersoner erbjuder taxilikande tjänster, är inte ett tecken på att delningsekonomin skulle vara en flyga. Det illustrerar snarare behovet att även det oreglerade kan behöva någon form av reglerverk. Hur dessa kommer att utformas återstår att se.